För första gången sedan vi flyttade hit har barnen i dag bestämt sig för att ta bussen till skolan. Hittills har jag kört dem varje dag. Det där med skolbussen tar vi... sedan, har vi sagt.
Nu har »sedan« infunnit sig. Så nu promenerar vi med raska steg de hundrafemtio metrarna till busskuren.
Vårsolen strålar mot oss.
Ett litet steg för barnens frigörelseprocess. Ett stort steg för deras pappa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar